V86 eller inte V86 – funderar över ett glas Atlantico Private Cask

Har sett över morgondagens startlistor till V86. Hade åtta rätt förra veckan, tillsammans med större delen av den svenska befolkningen, så den omgången placerar vi i misärfacket och glömmer illa kvickt. Inget man direkt skryter med när utdelningen var runt 400 bagare. Mer nöjd över vinnarspelet på Mellby Toker. Men, så klart är man revanschsugen, kan dock inte säga att jag direkt jublar när man ser startlistorna. Finns en handfull starka favoriter och det vet vi ju vad det kan innebära, såväl himmel som helvete…

Vad man däremot kan glädjas över är att jag fyllde på romförrådet en aning idag. Av fyra flaskor är tre gamla bekantingar: Zacapa 23 (trotjänaren och måttstocken, en av romhimlens klarast lysande stjärnor), El Dorado 15 (välbalanserad, ett säkert kort, bör finnas i varje ”samling”, något år sedan jag senast hade den hemma) samt tills helt nyligen en ny angenäm bekantskap som nästintill kan betecknas som en ny ”art”, Dos Maderas PX 5+5. Mycket bang for the buck och stor risk för att denna blir den nya vardagsrommen och ersätter Barbados Plantation då nämnda Dos Maderas är otroligt prisvärd och kan fightas mot betydligt dyrare rombuteljer än vad som står på den egna prislappen. Enda smolket i bägaren är att nämda rom i skrivande stund enkom finns på beställningssortimentet, så man får ha framförhållning om man alltid vill ha en flaska hemma. Är inne på andra flaskan av denna och den levererar. Passa på att testa denna om ni inte redan har gjort, är helt klart ”underprissatt” på Bolaget.

rom-restock-oct2014

Den fjärde och sista flaskan var en tidigare okänd bekantskap som tillägnats högsta betyg, tio av tio, på bl a romrom.se samt även vunnit London Rum Festival 2011, tillika vinnare i Internationella Romfestivalen i Berlin 2011. Detta faktum skapar så klart förväntningar och att man snuvat såväl Zacapa 23 som Zacapa XO på guldpengen, innebär att förväntningarna är skyhöga…

Hur var den då?

Utseende:
Bärnstensfärgad men med medelmåttig ”mättnad”, vare sig särdeles mörk eller ljus. När man rullar glaset får man långa och långsamt rinnande ”legs” som hänger kvar. Skvallrar om att här kan det finnas något att smacka efter, såväl före som efter dropparna når gommen.

Arom:
Vid första bekantskapen snoken låter sig göra, känner man direkt en närvaro av vanilj och kola samt även citrus, helt klart en fruktig karaktär. Ju längre man doftar, desto mer kommer russin fram och måhända även en vag hint av arrak.

Smak:
När de första dropparna slutligen låter sig provas känner man direkt en framträdande smak av kola och fudge. Den är inte särdeles söt, även om sötman ständigt är närvarande. En del kommer månne finna den något eldig, eller ”spritig” som somliga uttrycker det. Är emellertid inget som på något vis tar överhanden utan alkoholen är välbalanserad mot smakerna på ett snyggt sätt.

Vid andra klunken kommer det tydliga toner av vanilj samt russin. Fatkaraktären har ständigt varit närvarande, men blir månne lite tydligare efter hand. Dessvärre är den inte alls så fyllig som man hade kunnat hoppas, kroppen är tämligen klen och eftersmaken är i mångt och mycket helt obefintlig. Smaken försvinner i stort sett i samma stund som dropparna far genom strupen. Det här är dessvärre en riktig lättviktare i jämförelse med Zacapa 23 och XO, för att nämna några. Närvaron är tämligen flyktig, kroppen är nästintill obefintlig och det finns ingen komplexitet, inget att upptäcka som inte direkt dyker upp vid de första två, tre klunkarna.

Betyg:
Ett mysterium att denna vunnit över Zacapa, oavsett vilken Zacapa vi än pratar om. Jag kan nog räkna upp ett gäng rom, där man utan betänketid skulle se Atlanticon som slagen. Nu kan det säkerligen vara så att med tanke på de högt ställda förväntningarna känner man sig än mer besviken, när dessa ej uppfylls. Men ska man ha nämnda utmärkelser och prislappen här hemma på Bolaget i åtanke får den månne en sexa. Ska man bara bedöma rommen och inga externa faktorer, får den max sju av tio i betyg och då är jag otroligt snäll…

atlantico_private_cask

Jag är inte ledsen över att jag beställde hem den, det är alltid kul att få nya bekantskaper, men den lär inte beställas på nytt. Här hemma i Sverige är den sjukt överprisad på systemet (501 kr i skrivande stund) och finns på beställningssortimentet. Sannolikt beror prislappen på att den fått så goda vitsord och vunnit en del priser. Jag måste säga att jag ställer mig ytterst tveksam och undrande över dessa utmärkelser, hur i hela friden gick det där till? Denna rom är högst medioker med priset i åtanke och hade den legat runt 300:-, hade man månne kunnat kalla den prisvärd.

Nä, det här gör ingen glad. Vi får nog smaka på något trevligare och spana vidare på morgondagens startlistor, trots allt…

Enjoy!

Annonser

Om generationxpunktse

Intressen: Poker, trav, mörk lagrad rom, single-malt-whisky, musik & litteratur samt en hel del annat.
Det här inlägget postades i Om allt och inget och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.